Vad gör man om man är fler som ska äta, men man har inte nog med “bestick” med sig? Ska man äta med händerna? Eller vad ska man göra?
Något som är mycket enkelt att göra om man har en kniv med sig är att skapa sina egna ätpinnar, det är ett enkelt och trevligt litet nybörjarprojekt, och med tanke på att ätpinnarna förmodligen åker in i brasan när man har ätit klart så är det inte så noga om de är helt perfekta eller inte.
För en sak är säker, de lär inte bli lika vackra som de man hittar i sin kökslåda
Men vad kan vara bra att tänka på, för som alla vet kan man inte äta svensk husmanskost med pinnar på ett bra sätt.
Men om man tittar lite på hur de lagar mat i t.ex. Japan så finns det några praktiska tips som gör det enkelt. Till att börja med så är kocken den enda med en vass kniv i en japansk restaurang, så det är hans jobb kapar han ner all mat i lagom stora bitar så det blir lätt att äta med pinnar. Ingen kan t.ex. äta en stek med pinnar, men alla kan äta bitar som är ca 2x2 cm med pinnar.
Och nästa sak är att all vätska på tallriken brukar de dricka genom att ta upp tallriken till munnen och dricka, så det behövs inte någon sked.
Alltså kan man ganska enkelt modifiera tillagningen av den mat man lagar så att det går att använda pinnar, men det måste ske när man tillagar maten.
Hur man äter med pinnar tänkte jag inte få in på här (det finns rätt mycket på nätet redan om detta), och det är onekligen något som inte kommer naturligt utan något man måste träna en hel del för att få ordning på.
Men åter till ämnet, för det finns några få saker att tänka på.
För det första hur ska man utforma spetsen?
Det verkar finnas 3st vanliga typer av ätpinnar
- Helt runda
- Fyrkantig spets
- Räfflad för extra grepp
Den första typen är onekligen den enklaste eftersom alla pinnar är runda när man börjar, så här finns nog inte så mycket att tillägga.
Men sedan börjar det bli intressant för om man gör spetsarna lite fyrkantiga så får man en lite större kontaktyta mot det man vill äta.
Men den typen jag själv uppskattar är de med räfflade sidor, dessa räfflor gör att maten inte vill glida iväg på samma sätt som den ibland gör med släta pinnar.
Sedan kommer nästa fråga, hur stora ska pinnarna vara, och här tar min kunskap slut, det enda jag vet är att det finns ett förhållande mellan pinnarnas längd och handens storlek. Pinnar finns i storlekar för barn, damer och herrar.
På denna sidan hittar jag dock följande rekommendation
-“In general, chopsticks for men are 23~25cm, for women are 21~23cm in Japan. Hands of men and women are different. Therefore, the length are different.”
Och med tanke på att jag har större händer än de flesta japaner så kanske jag t.o.m. ska ha pinnar som är längre än dessa ca 25cm som nämns ovan. Men jag misstänker att det finns något magiskt samband som kanske ca 1,5 x handens längd, men detta är en öppen fråga, men just nu använder jag detta mått för att använda din hand som måttstock är mycket praktiskt när du är ute i skogen.
Så med detta i ryggen är det bara att se sig om ute i naturen och leta upp några lagom tjocka pinnar som är ca 1,5 gånger längre än din egen hand. Sedan tälja ner så de blir snygga, och räffla spetsen så man får extra grepp.