Först publicerat på: https://bushcraft.nu/overlevnadsmentalitet/
Att testa sina fysiska och psykiska gränser har varit en sport för oss människor så långt tillbaka vi kan kallas människor. Det finns såväl i djurriket som hos oss människor, hos liten som stor och ung som gammal. Tillvägagångssättet förändras men själva testandet upphör aldrig. Allt från en liten pojke som klättrar högre i ett träd än han är van vid till den drivne affärsmannen som tar på sig fler och fler uppdrag; kommer han lyckas och komma ut på andra sidan som starkare och rikare eller kommer högen av uppgifter vara väggen som bräcker honom?
Förberedelser?
När det gäller överlevnadssituationer så kan du förbereda dig i oändlighet men det räcker med en liten omständighet som gör att du helt plötsligt blir oförmögen att göra så som du övat på. Har du lagt all energi på att bunkra mat och förnödenheter hemma och du helt plötsligt finner dig långt hemifrån i en nödsituation spelar det noll och ingen roll att du har alla de där förnödenheterna där hemma. Det enda du egentligen aldrig kan glömma någon annanstans är kunskap och vilja. Därför är det det allra bästa sättet att förbereda sig på – att lära sig så många olika färdigheter som möjligt. Även kunskap tar dig dock bara så långt om du inte har motivationen att faktiskt använda dig av den, den kan bara underlätta situationen genom att du inte behöver testa dig fram i samma utsträckning som annars.
Nästan alla som har överlevt mot till synes omöjliga odds har haft en sak gemensamt – Oviljan att ge upp. Det spelar sällan någon roll vad de faktiskt har haft med sig i utrustning och i många fall har personerna inte ens haft adekvat kunskap i överlevnad, men viljan att kämpa vidare och lära sig av sina misstag under tiden har gjort att de klarat sig levande ur de värsta tänkbara situationerna.
Vilja att överleva på film
Jag såg för några år sedan filmen 127 timmar, en film jag varmt kan rekommendera. Den handlar om bergsklättraren Aron Ralston som är ute och klättrar i ett avlägset område i Utah. Han faller tillsammans med en större sten som vid landningen kilar fast hans hand mellan bergsväggen och sig själv. Där blir han fast i fem dagar innan han inser att om han vill överleva finns det inga enkla utvägar. Han får inte loss stenen eller armen från stenen och konstaterar att för att behålla sitt liv måste han mista sin hand. Han lyckas och tar sig sedan upp för en 20 meter hög bergsvägg varefter han går 13 kilometer genom stenlandskapet innan han lyckas bli räddad.
Få personer vet hur de egentligen skulle reagera på en liknande situation, men en sak är säker, hade Aron inte haft vilja att överleva och komma tillbaka till nära och kära hade han knappast lyckats med det.
Många som befunnit sig i överlevnadssituationer vittnar om vikten av att ha något att kämpa för, ofta just mänskliga relationer som önskan att få träffa sin bättre hälft, sina barn, föräldrar, eller hund. Det visar på att en av de viktigaste aspekterna av överlevnad är att ha ett ordentligt och ordnat liv som man uppskattar och har människor runt sig som uppskattar en själv.
Stanna eller fortsätta?
Många har säkert varit med om känslan i ögonblicket när man inser att man faktiskt gått vilse, det knyter sig i magen och pulsen sticker iväg. Tankarna börjar rusa och man får en viss känsla av att man måste fatta snabba beslut och skynda sig. Detta är troligtvis det viktigaste ögonblicket i din överlevnadssituation. Du kan välja att ge efter för dina impulser, eller så kan du välja att sätta dig ner, ta några djupa andetag, äta eller dricka lite och fundera i lugn och ro på ditt nästa steg. Du bör alltså göra det sistnämnda!
Efter att den initiala oron börjat avta börjar du även kunna tänka klart och ta rationella beslut om vad ditt nästa steg ska bli. Beroende på hur pass långt från civilisationen du befinner dig och tiden på dygnet kanske nästa steg behöver bli att bygga ett läger för natten. Är det vintertid måste du samla ved till en brasa så du inte förfryser. Det värsta man kan göra är att fortsätta gå i en på måfå utvald riktning mitt i vintermörkret. Trötthet, hunger, kyla och mörker är ingen bra grund för överlevnad.
Även om du är i bra skick och har goda förutsättningar för att med en dagsmarsch ta dig till närmaste civilisation så kan det finnas saker som gör det mer olämpligt att fortsätta. Är du osäker på i vilken riktning du ska fortsätta är det bättre att stanna och ta några rejäla funderare istället för att ge sig ut på en chansning. Det kan vara så att platsen du befinner dig på just nu ger dig väldigt goda förutsättningar för en bekväm nattvila och då kanske det är bättre att ta nya färska tag morgonen efter. Känner du dig trött, sliten, slutkörd, sjuk, har småskador, skoskav eller liknande – stanna och plåstra om dig. Samma sak om vädret trilskas me dig, det är inte kul att bygga överlevnadsläger om du är genomblöt, trött och kall.
Ta ut riktning i skogen
Generellt är man i dagens Sverige inte så långt från civilisationen så man är helt utelämnad åt elementen utan det mest rationella är att försöka hitta en hög höjd som man tar sig upp på. Därifrån tar man ut en riktning mot närmaste väg, hus eller samhälle. För att inte hamna ur kurs i skogen använder man med fördel kompass; det är svårt att ha koll på riktmärken och liknande bland alla träden. Saknar du kompass kan du försöka använda solen som guide. Man kan även använda en lång rak pinne (ca 4-5 meter) som man går och håller i ena handen i riktning mot räddningen. Skulle du byta kurs kommer du känna motståndet i handen innan pinnen viker för mycket.
Överlevnad
Kontentan är att genom att leva väl i ditt vanliga liv ökar du dina möjligheter för överlevnad om du skulle råka finna dig i en sån situation. All kunskap som du samlar ihop genom att vara ute i naturen och testa olika sätt att bygga eld på, slå läger, tälja redskap, etc. är fantastiskt användbart i en nödsituation och kommer göra att om du har viljestyrka nog kommer din tid bli mer bekväm och systematisk än den hade varit utan all kunskap.
Prylar är och måste förbli något som du inte ska räkna med i en nödsituation. Du kan öka dina möjligheter genom att förvara små bra att ha-saker i en liten överlevnadsask och att alltid bära en kniv tätt på kroppen för att maximera chanserna att du faktiskt har med dig några redskap om skiten skulle träffa fläkten. Generellt så är byxorna det plagg man bär i störst utsträckning, vilket också gör det lämpligast att förvara nödasken och kniven i en byxficka. Jag brukar själv ha en liten lätt fällkniv i byxfickan. Den bör vara så liten och lätt att du inte märker att den är där, då minskar risken att den skaver eller stör och att den hamnar i ryggsäcken istället!