Tall / Furu - Pinus sylvestris

Först publicerat på: Tall / Furu – Pinus sylvestris – Bushcraft.Nu

Ett av våra allra vanligaste träd här uppe i Norden är tallen! Det märks att den är så vanlig för vi använder den till en massa olika saker och ändamål. Som ved kallar vi den för furu och några av anledningarna till att den är så omtyckt är att det är ett hårdare träslag än gran och har en naturlig rötresistens som den får från kådan. Tallen har även använts i stor utsträckning till både matlagning och till medicinska ändamål.

Användningsområden

De de till matlagningen användbara delarna på tallen är framförallt barken, barren, kottarna, fröna och skotten. Tallbarren är den tredje mest C-vitaminrika växtdelen i Sverige, de bräcks bara av nypon och havtorn. Intressant nog, och i motsats till de flesta andra växter, så innehåller tallbarren mer C-vitamin ju längre norrut de växer, samt även ju kallare väder det är. Det är inte för inte som tallbarren använts som botemedel och prevention mot skörbjugg av våra mer norröna bröder.

Barken på tallen var väldigt vanlig för ett par hundra år sedan som nödföda, men också som en stapelvara i brödbaket. Man använde då barken efter rostning eller torkning och krossade den till pulver som man sedan blandade i mjölblandningen. Innerbarken innehåller många av de ämnena som även kådan innehåller och fungerar därför väldigt väl för sårbehandling, etc.

Kottarna kan man faktiskt äta(!), de är dock lite väl hårda i moget tillstånd och gör sig bäst när de är väldigt unga och gröna. Det är bara trycka in en i matluckan och börja tugga! Man kan även äta fröna som sitter i kottarna. Dessa får man ut genom att värma kottarna så de öppnar sig. Enligt rykten är de goda att äta råa och väldigt goda att äta rostade!

Veden i tallen, specifikt den av kåda mättade fetveden (fatwood på engelska) är ett av skogens bästa eldstartare. Den låter sig tändas av endast tändstål direkt till flamma om du skrapar av en liten hög från pinnen. På grund av detta är den även väldigt användbar som vanlig ved (brinner något lugnare än gran) och till möbler och som konstruktionsvirke. Utomhus som möbler och fasadvirke är där tallen verkligen briljerar på grund av rötmotståndet!

Medicinalbruk

På grund av terpentininnehållet i tallen är den även väldigt bra mot diverse åkommor, bland annat mot halsbesvär om man andas in ångorna från ett avkok.

Innerbarken är bakteriedödande och kan läggas med insidan mot såret för att hjälpa till med läkningen och skydda såret från infektion. Kåda går att använda på samma sätt. Gammal kåda krossar och maler man till pulver och strör över såret, medan färsk rinnande kåda kletar man direkt på.

Man kan även använda avkoket från tallbarren som generell tvättvätska, precis som med björklöv. Den går utmärkt att användas som sårtvätt eller helkroppstvätt!

1 gillning

Inte att förglömma att den rikliga kådan gör att tallen lämpar sig synnerligen väl för framställning av tjära, vilket har en uppsjö användningsområden. Speciellt kanske till skydd av trä som utsätts för vatten, men även myggmedel och tillsammans med djurfett och lut blir det en ypperlig tvål.

1 gillning

Just det, mycket bra tillägg! Tänkte specifikt på tvålen, kan det kanske vara samma ämnen då som gör att avkok på barren också lämpar sig så bra att tvätta sig (och kläder) i som gör tvålen bra…?

Det att det finns vissa som använde(r) kådan till att täta båtar, kanoter och liknande!

Hur använder man kådan som myggmedel? Det måste väl blandas ut med något som gör det mindre klibbigt mot huden?

Det är inte kådan, utan tjäran (eller beckoljan) man använder till myggmedel. Kommersiella varianter är ofta utblandade med bivax, men det ska strikt taget inte vara nödvändigt, om än mer skonsamt mot huden.

2 gillningar

För ett tag sen hittade jag info om Pinus Contorta, en nordamerikansk släkting till vår Pinus Sylvestris. Den ska tydligen finnas i stora mängder även här i Sverige, särskilt norr om Dalälven.

Tydligen ska den framkalla missfall hos kossor och beskrivs på flera forum som giftig, medan andra säger att det är lugnt att koka te på den så länge man inte är gravid. Supersvårt att se skillnad på den och sylvestris efter mycket research (trodde det var enklare efter första internetsvepet).

Undviker gravida generellt tallbarste (inkl. sylvestris)? (läst i nån hälsotidning) eller är det bara contorta ?

Nån som vet?

(Som tur är är jag inte gravid för mitt sylvestris/contorta-te kokar just nu).

1 gillning

Har faktiskt ingen aning vad som gäller egentligen, men jag vet att jag precis som du sett på olika ställen uppgifter om lämpligheten i att dricka barrte. Har dock för mig att det gällde granbarrste och inte tall, men det är säkert som du säger att vissa tallsorter är ganska olämpliga de med. Finns ju många olika barrväxter med väldigt olika giftighetsgrad.

Jag kunde inte hitta något om giftighet efter en mindre sökning på det, men då är det kanske som med vissa andra växter att de inte är giftiga egentligen, bara under vissa specifika omständigheter.

Typ som Skvattram!

Fortfarande vid liv iaf…

1 gillning