Vargen (Canis Lupus): Vår främste konkurrent och mytomspunnen anfader till vår bäste vän!

Först publicerat på: Vargen (Canis Lupus): Vår främste konkurrent och mytomspunnen anfader till vår bäste vän! – Bushcraft.Nu

Det finns få djur som vi har ett så ambivalent band till som vargen. Lika mycket som man kopplar styrka, mod och list till vargar så kan den även kopplas till fruktan, grymhet och förstörande av egendom hos många. Framförallt de som arbetar med boskap i miljöer där det finns mycket varg brukar ha ett speciellt förhållningssätt till vargen. Vargen är troligtvis det djur som är mest omdebatterat i det offentliga Sverige; där vissa tycker det är lika gott att skjuta av varenda en medan andra ser vargen som särskilt skyddsvärd i vår svenska fauna.

Historia & Mytologi

Att vargen spelat en stor roll för oss här i Norden ter sig väldigt tydligt när man läser allt från barnböcker som Rödluvan och vargen till Eddan och allt däremellan. Vargens list och jaktförmågor var även erkända av vikingarna, som, enligt vissa teorier, uppkallade en sorts männerbund eller stridande förband efter just vargen: Varjager. Dessa ska ha varit män som svurit ed till förbandet, en konung eller annan entitet.

Wikipedia definierar Varjag som följande:

Varjag är en östslavisk benämning på nordmän, som under vikingatiden flyttade till och bosatte sig i Kievriket. […] Det nordiska grundordet torde av allt att döma ursprungligen ha betytt “edsvuren”. I fråga om ordets egentliga innebörd har meningarna emellertid varit delade. Å ena sidan har man trott det avser en edlig förpliktelse att lämna hjälp och skydd, å den andra en edfäst överenskommelse, genom vilken man får sig skydd tillerkänt. Kanske återspeglar ordet båda dessa betydelser. Med andra ord benämningen væring av væringr (variant av væringi) skulle ha använts om personer, förbundna genom ed att bistå varandra, ungefär gillesbröder.

– Wikipedia, Varjag

Kanske kan det ha varit någon slags löst sammansatt riddarliknande verksamhet där männen gick samman och svor ed till varandra att skydda sig själva/hemmet/andra som behöver hjälp?

Oden med sina korpar Hugin och Munin och sina två ulvar Gere och Freke

Vargen har även förekommit i flera olika mytologier och historieberättande, bl a i grekisk mytologi där Zeus i vargskepnad ska ha tillbetts i Arkadien. En varghona hade även en väldigt central roll i antikens Rom, där dess grundare Remus och Romolus ska ha överlevt tack vare en varghona. I vår egen nordiska mytologi har vi bl a de två vargarna vid Odens sida, Gere och Freke, och vem kan väl ha missat Lokes son Fenrisulven?

Att Oden valt ut just vargar och korpar till sina närmsta och mest anförtrodda bundsförvanter är intressant eftersom just dessa två arter verkar komma väldigt bra överens i naturen! Vargen, precis som korpen är väldigt familjecentrerad och lever ofta tillsammans med några utvalda individer under hela sin livstid. Korpen ofta i äkta par och vargen i flocken. Dessa två vitt skilda djur har setts samarbeta vid bl a jakt där korpen agerar utkik och leder vargen till ett lämpligt byte som vargen fäller och de sedan delar broderligt på!

Både vargar och korpar är väldigt smarta djur och har god förmåga att kommunicera med varandra och med andra genom olika anpassade läten. Korpar är även ett av väldigt få djur som kan lära sig prata som människor!

Ensamvargen?

Att ordet ensamvarg har kommit att bli synonymt med enstöring kan väl ha undgått få svenskar! Hur och varför ordet kom till ursprungligen har vi, mig veterligen, inget bra svar på. Vad som däremot är klart är att det inte speglar vargar i allmänhet, som normalt lever i flock hela livet.

En tänkbar anledning till att uttrycket kom till kan vara just av den anledningen; att vargen, precis som vi människor, inte lever ensamt. Det blir då betydligt mer uppseendeväckande när man faktiskt stöter på en varg eller människa som faktiskt lever helt alena, utan stöttning av gruppen eller flocken. I många fall är det så att det inte är det som är vanligt som skapar ett uttryck eller en bra historia, utan det är ofta det som är udda eller ovanligt som fångar intresset!

Om vargen

Vargen i världen anses vara en väldigt livskraftig art, medan den på vissa håll, bl a i Sverige och Finland ses som starkt hotad och i Norge akut hotad.

En normalstor fullvuxen varg väger normalt runt 30-50 kilo och är det största vilda hunddjuret. Som de flesta säkert vet är vargen även stamfader till hunden.

Dagens svenska vargar är inte några enorma bestar även om de har en ganska respektingivande kroppshydda om man skulle stöta på dem själv ute i vildmarken. De är dock ingenting jämfört med deras förfäder som höll till här på våra breddgrader förr i världen!

Ett varghuvud från en fullvuxen varg som nyligen hittades i permafrosten i östra Sibirien är ungefär 50% större än den moderna gråvargens. Om kroppen följer samma mönster är det en ganska respektingivande storlek!

De största idag levande vargarna finner man i de enorma skogsområdena i Alaska, Kanada och Ryssland/Östeuropa. En normalstor varg i dessa områden väger ungefär dubbelt så mycket som en normalstor Skandinavisk varg på runt 80 kilo och har en axelhöjd på knappa metern!

Vargen & Hunden

En gammal klassiker!

Att vargen och hunden har ett väldigt nära släktskap och att den senare härstammar från den förre är sedan länge etablerad kunskap. Men, precis som för dagens hundar så finns det flera olika vargraser och områden som dominerats av en viss anfader och genom naturligt urval gett upphov till olika släktled.

I en nyutkommen studie från i år i Nature har man undersökt genomen hos olika fynd från de senaste 100.000 åren från Europa, Sibirien och Nordamerika och funnit att våra nu levande husdjurshundars anfäder troligtvis kommer från östra Eurasien, snarare än de västra delarna. Däremot har man ännu inte lyckats hitta en perfekt träff så vi får vara försiktiga med att hälsa våra fyrbenta vänner att vi hittat gammelfarmor!

Hundar i dagens Afrika och När- och Mellanöstern kommer i större utsträckning från vad vi idag skulle beteckna som sydvästra Eurasien.

Vargen idag

Som tidigare nämnt så är vargen en av de mest omdebatterade djuren i vår svenska fauna. Detta till stor del på grund av att vargen varit i stort sett helt utdöd i Sverige fram till för bara 40 år sedan då två nya grupperingar flyttade in. Efter dessa har det sedan dykt upp fler och fler vargar har även fötts av dessa. I skrivande stund finns det ca 540 vargar i Sverige i ungefär 83 olika grupperingar. De olika grupperingarna kan bestå från allt från ett par till större familjer!

Konflikten som uppstått runt vargen beror till stor del på att vargjakten är extremt skyddad. Ena sidan argumenterar för att luckra upp lagen något då den är anpassad efter gamla tiders vargbestånd medan andra sidan påpekar att man bör låta naturen ha sin gång och att människan inte alltid måste försöka detaljstyra naturen runt omkring oss.

Vargens liv

Trots många avbildningar i böcker och annorstädes av ensamma vargar som äter farmödrar och rövar bort barn så lever vargar normalt i flock där man tar hand om varandra och hjälps åt att uppfostra de små och skaffa mat. Själva jakten är väldigt fascinerande att titta närmare på, vargar jagar tillsammans och utvecklar tekniker och taktiker för att isolera och fälla sitt byte på enklaste sätt, vare sig det är en hare eller en större älg!

Vargflocken styrs bäst av ett stabilt par bestående av Alfahannen och Alfahonan. Optimalt har de varit tillsammans en längre tid i toppen av hierarkin i flocken. Inom gruppen skapas det väldigt starka band, något som sannolikt hundarna fått med sig från tiden som varg. Ett av de starkaste banden kan skapas mellan just hund och husse/matte. Ju längre tiden går med en stabil ledning och desto längre flockens konstellation är intackt desto stabilare, effektivare och mer sammansvetsad blir flocken!