Först publicerat på: https://bushcraft.nu/bushcraft-med-barn-utrustning/
Bushcraft är faktiskt väldigt lämpligt att hålla på med tillsammans med barn i alla åldrar! Man måste dock se till att anpassa det en hel del så att ungarna faktiskt också har roligt i skogen. Så det inte bara blir en utfärd där pappa ska få sitta och koka kaffe i lugn och ro.
Med eget ansvar kommer (lagom) frihet
Jag gjorde ett medvetet val när vi började ta oss ut i skogen att se till så ungarna hade varsin liten ryggsäck, kåsa, sked, sittunderlag och vattenflaska. Totalt väger det nästan ingenting (om man plockar ur vattenflaskan när de börjar bli trötta) och de får känslan av eget ansvar och lagom mycket frihet. Väldigt ofta när vi stannade för att fika så letade de upp egna små ställen som de tyckte var speciellt mysiga, satte sig på sitt sittunderlag och drack sin varma choklad och åt en macka!
Det är också en lagom mängd prylar för dem att själva hålla reda på, packa och underhålla. Efter avslutad fikapaus får de ”diska” sina grejor genom att hälla lite vatten i muggen och röra runt med skeden för att få bort chokladresterna. Den slutgiltiga disken får man dock räkna med att göra själv när man kommer hem!
Barn och knivar
Skogsryggsäckarna får dock endast användas till skogsutflykter så de inte håller på att leka med grejorna hemma. När det sedan är dags är det bara att fylla vattenflaskan och stoppa ner en påse varm choklad och ta sig ut i naturen. Denna varianten var ganska lagom fram till ca 4 års ålder då vi kände att de klarar något lite mer. Dottern hade börjat intressera sig lite för att lära sig tälja så i 4 års present fick hon sin egen Mora Scout i rosa. Vi tog varianten med rundad spets för att minska risken för onödiga småskador.
Det blev en hel del övning med kniven och övervakade täljsessioner och när det började närma sig 5-års åldern kunde man vända ryggen till och låta henne hållas själv. Två år yngre lillebror fick även han en kniv i fyraårspresent men var totalt ointresserad fram till 6-års åldern. Pusha inte grejorna, det enda du kan göra är att presentera dem på ett så fördelaktigt sätt som möjligt. Försök istället hjälpa ungarna med det de faktiskt intresserar sig för i slutändan, alla blir gladare av det!
Lek, fart och spänning
Pojkar är inte kända för att tycka om att sitt stilla utan föredrar ofta klassiska lekar som att utforska omgivningen, smyga på föräldrar och syskon, klättra i träd, släpa stora pinnar, kasta små pinnar, fäktas med medelstora pinnar och annat typiskt pojkaktigt snarare än att lära sig starta en eld, laga mat över brasan, tälja, bygga läger osv. Det ska vara mycket fart och spänning!
Här kan man istället försöka ge sonen mer ansvar under förflyttningar, låta honom ta täten och välja vägar. Leda gruppen och allmänt låta honom ta mer av en ledarroll, något som har uppskattats väldigt mycket hos oss.
Första hjälpen-kit
Ge ungarna varsitt litet första hjälpen-kit och lär dem använda det! Slår de hål på knäet? Säg till dem att ta sitt första hjälpen-kit och lös problemet själv! En rolig övning är även att ta med ungarna ut i skogen och be dem bandagera dig. Du har skadat dig i benet eller armen (eller i alla fyra) och nu måste ungarna rädda dagen och lägga kompress och bandage runt såret! Väldigt rolig övning som kommer resultera i många skratt, mycket nyvunnen kunskap och en rejäl självsäkerhetsboost hos dina barn.
Kitet ska gärna innehålla enklare sårvård och liknande som en uppsättning plåster för olika typer av skador, pincett för fästingar och spågor, liten sax, bandage, kompress, ett gäng sårtvätt i servettformat och en förpackning näsdukar. Tabletter och annat sånt förvarar man med fördel i sitt eget vuxen-kit!
De flesta sakerna säger sig självt, i det kitet kan man klara i stort sett alla mindre allvarliga skador i skogen, från skrapsår till öppna sår och stukningar. Näsdukarna kan även användas för eventuella toalettbesök, se alltid till att ha med en förpackning!
Fler prylar
Andra saker jag kan rekommendera är att efter hand förse barnen med är egna luppar för att utforska den mindre världen runt omkring oss, små lätta enmansstormkök (vi har flera Trangia Mini som är mycket uppskattade att koka upp vatten till varm choklad, etc. på). Kikare kan vara fantastiskt roligt att ha för barn som unga. Rekommenderar dock att skaffa en väldigt liten variant billig då en större variant oftast lämnas hemma på grund av storlek, vikt och otymplighet. Ficklampa eller pannlampa för utelek vintertid. Walkie Talkie för kommunikation antingen så de kan utföra precisa överraskningsanfall från flera fronter mot intet ont anande föräldrar eller bara så du som förälder har möjlighet att ropa in dem till lunch!
Det är alltid roligare att sakta med säkert uppgradera sitt friluftskit efterhand de visar intresse för nya saker istället för att köpa allt på en gång för att man vill att de ska ha allt! Annars finns risken att man köper på dem för mycket, tvingar dem att ta med grejorna vilket leder till tunga ryggsäckar och trötta barn. Det i sin tur leder till gnäll och irriterade föräldrar!
Om barn och trötta ben
Jag har även märkt att de mest lyckade turerna var de när jag inte planerade någon runda utan lät ungarna välja vägen. När de börjar bli trötta i benen (detta är för övrigt en direkt motsägelse, barn kan inte bli trötta i benen, de tappar bara intresset!) så gör man bäst i att stanna och sätta ner väskorna en liten stund. Du kommer märka att inget av barnen sätter sig själv ner för att vila sina ”trötta” små ben utan de kommer istället springa runt för att klättra på en stubbe eller träd, balansera på fallna stockar, uppsöka en koja eller bara försöka lyfta den största pinnen de hittar. Det är fullt normalt och inte ens efter nästan två mils vandring med 8-åringen satt han stilla när vi rastade. Där fanns ju ett jakttorn att klättra på!