Att få ens barn intresserade av friluftsliv och bushcraft kan vara helt fantastiskt trevligt, men det kan också gå käpprätt åt h*lvete. Så länge du vet vad du kan göra för att sysselsätta de små liven med så kommer det råda frid runt lägerelden!
Till exempel så har man fått erfara vid flera tillfällen att den där härliga långpromenaden inte uppskattades, trots att man passerade förbi diverse trevliga minnesmärken och historiskt viktiga punkter längs vägen. Nej, i själva verket var det enda som barnen kom ihåg efter dagens utflykt de två skalbaggarna som ”brottades” ca 150 meter in. Resten var ”meh”.
Slutsatsen jag dragit efter att vid flera tillfällen försökt få min vilja igenom var att ha som enda mål att ta sig ut i skogen och därifrån ta det som det kommer. Ungarna får ta täten och leda vägen, se bara till så du har karta och kompass eller mobil med dig, det kan bli snårigt!
Låt dem upptäcka intressanta vattendrag, stanna till vid klätterträden och försöka följa det där konstiga fågellätet. När de börjar bli hungriga är det bara stanna där ni är och låta bli att gräma dig över den missade utsikten. Ät, lek och följ så kommer de uppskatta turerna på ett helt annat sätt och lära sig att uppskatta skogen och trivas i den. Långpromenaderna tar ni om några år istället!
På väg mot nya äventyr!
