Hur pass möjligt är det att leva av vad naturen kan ge idag? Med det menar jag om man kan leva som man gjorde innan jordbrukets intåg till Sverige. Vi behöver någonstans mellan 2500-5000 kcal per dag för att leva, beroende på hur aktiv man är under dagen. För att överleva behöver man tekniskt sett ingenting alls mer än vatten och lite mineraler och vitaminer under runt tre veckors tid. Längre än så är det få som klarar, då har kroppen förbränt det inbyggda bränslet i fettreserverna och muskler och man börjar förtvina.
Ett bra riktmärke från det militära är att man behöver ca 500 kcal per dag för att överleva och fungera tillräckligt bra mentalt för att kunna ta genomtänkta beslut, osv.
Så, hur pass svårt skulle det idag, i Sverige vara att få i sig:
Tillräckligt med näring för att hålla sig vid liv och klartänkt under en kortare period?
Tillräckligt många kalorier för att hålla sig vid liv en längre tid på endast naturens villkor?
Inte bara alla kalorier, utan alla näringsämnen, vitaminer, mineraler, etc. och en lämplig kost att leva på en längre tid? Dvs. permanent liv som jägar- samlare.
I Sverige har vi runt 250 ätbara växter där näringsinnehållet skiljer sig ganska radikalt åt, vissa kan nästan erbjuda en hel måltid medan andra endast ger ett par viktiga ämnen eller bara fungerar som smaksättare.
På jägar- samlar-tiden fanns det inte i närheten så många människor i Sverige som det finns nu, men klimatet var också ett helt annat. Istiden hade precis kommit till sitt slut och de få växterna som faktiskt fanns i Sverige då kanske inte var de allra lämpligaste att leva och frodas på? Med tiden så lugnade sig klimatet och det började bli en bättre balans mellan olika växter och djur och människan. Då ökade också befolkningen tills den stora befolkningsexplosionen när jordbrukarna kom och började bruka jorden.
Att inte bruka jorden tar oerhört stora arealer i anspråk per person och en sak är definitivt klart: alla idag boende i Sverige hade inte kunnat gå över och vara jägar- samlare utan att resurserna tagit slut väldigt snabbt och massvält följt i fotspåren.
Man ska dock även ha klart för sig att det finns än idag människor som lever utanför systemet och i princip lever som dåtidens svenskar, på vad naturen ger, utan att bruka jorden. Ett exempel är herdarna, folk som driver stora djurhjordar från betesmark till betesmark och samtidigt skyddar djuren från rovdjur, som våra inhemska samer. Indianerna i Amerika är också ett lysande exempel på folk som inte brukade jorden utan levde av vad den kunde ge i form av jakt på vilda djur och kunskap om växter och örter.
Det stora problemet är hela tiden antalet människor. Ju fler människor, desto fler tekniska lösningar som måste till för att upprätthålla populationen. Men om man skulle bortse från detta och bara titta på vad som växer i naturen, utan vår hjälp, kan man klara sig på det?
Här är en tabell från försvarets överlevnadshandbok över näringsvärdet hos olika vilda djur och, längre ner, näringsvärde hos några utvalda tamdjur. Utifrån den kan man ganska tydligt se att den viktigaste skillnaden är hur mycket mer fett man kan få i sig genom att äta bogfläsk från gris än samtliga andra vilda alternativ.
Det är dock inte enbart nedslående utan det visar samtidigt att proteininnehållet inte skiljer sig märkbart och beroende på vilket vilda djur man får tag i så innehåller de ofta hyfsat med fett. Som komplement till vilda växter med stort kolhydratinnehåll kan man hålla sig vid liv och gott mod under ganska lång tid!
Näringsvärde efter art
Denna tabell visar näringsvärde för vilda djur med vattenhalten i %, protein och fett i gram/kg färskvikt kött.
Fett och tillräckligt mycket energi lär vara den största utmaningen om man försöker leva på endast det som naturen ger.
Sedan kommer problemet med att lagra mat så att man kan nyttja den över tid. Mycket frukt och bär har en mycket kort period då de är mogna, bara titta på t.ex. lingon och blåbär. Precis när de är redo kan man i vissa skogar hitta nästan hur mycket som helst, men om man inte lyckas konservera dessa så ruttnar de på ett par dagar.
Eller om man lyckas fånga en stor fisk, eller fäller ett stort djur. Då kommer man ha ett överflöd en kort tid, men om man inte lyckas ta hand om överflödet så är det förstört väldigt fort.
Och ute i naturen hittar man inte salt eller socker på ett enkelt sätt, det var inte en slump att t.ex. salt var extremt dyrt förr i världen. Så det gäller inte bara att kunna hitta tillräckligt mycket energi utan även kunna ta vara på den och på så sätt sprida ut den så att man kan klara t.ex. vintern.
Men som du är inne på, det gick att överleva förr i världen, och med rätt kunskap så går det fortfarande.
Precis som du säger så är fett och energi den största utmaningen. Mycket energi kan man få från växternas rike i form av kolhydrater, det är ofta även en bättre form av energi i en överlevnadssituation eller en situation där tillgången på fettrik mat inte förekommer speciellt ofta. Du klarar dig ungefär en-två veckor innan du måste ha fett i din kost.
Det kostar också mycket mer energi att jaga än att samla växter så det är sällan värt det att gå över till jakt under en kortare tid utan då är växterna det som kommer hålla en igång. I ett jägar- samlarsamhälle jag läste om så jagade männen ca 24h per vecka och kvinnorna samlade ca 12h per vecka och utdelningen var nära det dubbla mot vad männen fick tag på.
Sen har ju jakten helt andra fördelar också, förutom mat. Pälsar, senor till rep, bågar, mm. och fett så det är fortfarande en viktig del.
Intressant nog så är lagring av mat sällan något större problem för dessa samhällena. De äter ofta upp maten de hittar direkt och förlitar sig sedan på att det kommer finnas mer hela tiden. Helt logiskt när man börjar se skogen som sitt skafferi, egentligen. Mat överallt!